just nu är jag så jävla trött, så trött att jag knappt kan stå så trött att det känns som om jag har sovit i två timmar på två dygn, jag vill bara lägga mig ner och slappna av för allevighet,
slippa all stress
slippa känna att man inte orkar (för att man behöver inte göra det)
slippa allt som har med skolan att göra (trots att jag gått där i två dagar, bara!)
slippa alla jobbiga påtryckningar om att jag måste prata med Calle, jag kan säkert förstå att ni vill mitt bästa men jag blir bara ännu mer stressad, osäker och rädd och det är för att jag pallar inte med trycket, jag vill att det ska ta sin egna lilla tid, visst kan jag hålla med om att nu har det tagit extremt lång tid (drygt ett år) men jag intalar mig själv hela tiden att när tiden är inne kommer det att antingen gå riktigt åt helvete eller så kommer allt lösa sig, jag litar på ödet så pass mycket. och på senare tid har allt med Calle kännts så mycket bättre, inte för att han har sagt så mycket mer utan kanske mer för att han inleder fler samtal, ser nyfiken ut, svarar inte lika mycket bara så entonigt och tråkigt det känns som att han också vill att samtalet inte ska rinna ut i sanden, men som igår var det så mysigt att vara tyst och bara ha han nära det är sådant som har kännts jobbigt innan som nu känns så mycket enklare, och det känns som att han har ändrat sättet att le på mot mig, innan så log han bara för att man ska le för att vara artig nu känns det som att han ler ett litet osäkert leende precis som att han också blir lite nervös och sådant , och enligt mig är det ett bra tecken (jag kan inte iheller ha låttit bli att se att han sneglar på mig ibland) och allt detta känns så bra, som att ödet har tagit sig ett steg i rätt riktning och att jag är påväg att lyckas, men det behöver ta sin egna tid.. såklart tackar jag för ert underbara stöd men ibland kan allt bli öfr mycket, som nu när jag är riktigt utsliten och bara behöver åka räkmacka och vila ett tag,,
så jag har bestämt mig, jag ska göra så få saker som möjligt på ett dygn och sova resten av tiden, eller slappna av.. så mina dagar lär väl se ut typ så här:
vakna, äta, skola, äta, skola, äta, träna/rida,äta, somna
och jag tar ett uppehåll med bloggen och med datorn och internet överhuvudtaget, behöver man få tag i mig är sms eller ett telefonsamtal enklast (det lär väl vara där jag är mest kontaktbar) fast ingen kanske vill prata med mig i telefon, alla som ringer (hem) och jag svarar lägger på direkt, elakt

så jag ska bara säga hejdå på ett tag
kanske en dag
kanske en vecka
kanske en månad
kanske ett år
vad vet jag
Sabina
(och en trött sådan)